Fem fakta om betygsurval

 | På Svenska, Uutisjutut

#1 Betygsurvalet är inte den enda vägen till universitetet

Alla sökande behöver inte satsa på betygsurvalet. Det finns också andra vägar till universitetet, såsom urvalsprov eller den öppna leden. Reformen av studerandeurvalet påverkar inte antalet nybörjarplatser. Antalet studerande som väljs via betygsurval beror på utbildningen. Du kan kontrollera betygsurvalets andel i din egen utbildning på adressen www.http://universitetsantagning2020.fi/.

För dem som är framgångsrika i studentexamen gör betygsurvalet det möjligt att antas till universitetet utan urvalsprov. Med betyget kan man söka till flera utbildningar och behöver inte läsa till många urvalsprov. Utöver det finns urvalsproven kvar som en viktig urvalsled och det kommer även att öppnas nya vägar till universitetet, såsom studier vid öppna universitetet och nätkurser. Mer information om de nya vägarna finns på webbsidan för projektet Alternativ väg till universitetet:  https://www.avoin.jyu.fi/fi/avoin-yliopisto/hankkeet/try/alternativ-vag 

Betygsurval används inte inom konstområdet och arkitekturutbildningar. Inom konstområdet och arkitekturutbildningar sker antagningen antingen enligt de sammanlagda poängen för betyg och urvalsprov eller endast enligt urvalsprovet.

#2 Man kan få en studieplats även via urvalsprov

En stor del av universitetsstuderandena väljs fortfarande via urvalsprov. Hur många studerande som väljs via urvalsprov beror på utbildningen. Du kan kontrollera hur många studerande som väljs via urvalsprov i din egen utbildning på adressen www.studieinfo.fi, där universitetens utbildningsutbud presenteras.  

Urvalsproven kräver inte långa förberedelser. För vissa urvalsprov finns det inte förhandsmaterial alls, för vissa publiceras förhandsmaterialet en månad före urvalsprovet. Urvalsprovet kan också utgå från gymnasiets lärokurs. 

Via betygsurvalet väljs sökande som har klarat sig bra i studentskrivningarna, så de tävlar inte om samma studieplatser som de som deltar i urvalsprovet.

#3 Matematikvitsordet är obligatoriskt bara i en del branscher

Matematikvitsordet är obligatoriskt i betygsurvalet bara i en del utbildningar. Om matematik är ett tröskelvillkor i utbildningen kan man inte bli invald utan (minst ett visst) vitsord i matematik. I andra utbildningars betygsurval kan man få en studieplats utan matematik. Redan 2013–2015, då betygsurval ännu inte användes, hade ändå fler än fyra av fem som fick en studieplats vid ett universitet skrivit studentprovet i matematik. Källa: https://www.oulu.fi/avain/node/46223. Betygsurvalets utbildningsspecifika kriterier finns på adressen www.http://universitetsantagning2020.fi/.

I betygsurvalet får den sökande poäng för studentprovet i 4–6 gymnasieämnen. Poängen i betygsurvalet bygger på antalet obligatoriska och nationella fördjupande gymnasiekurser. Lång matematik ger flest poäng, eftersom den har flest kurser.  Även kort matematik hör till de ämnen som ger flest poäng.

#4 Man kan få studieplats utan L-betyg

Vilka betyg som behövs för varje utbildning beror på vem som söker till utbildningen. Inom populära utbildningar krävs högre betyg. Först när resultaten från betygsurvalet 2020 är färdiga vet vi vilken betygsnivå som krävs för olika utbildningar. Poängtabellen ska betraktas som en helhet av alla ämnen och vitsord. Det är inte bara laudatur-raden som räknas. I betygsurvalet ger också andra vitsord värdefulla poäng. Studenterna med de bästa vitsorden fyller inte ens en tredjedel av alla nybörjarplatser.

#5 I gymnasiet lönar det sig att studera de ämnen som intresserar

När man väljer ämnen i gymnasiet lönar det sig inte att utgå endast från poängtabellerna för betygsurvalet och välja ämnen utgående från den. Forskning visar att studieframgången påverkas både av intresset för ämnet och av tron på den egna förmågan. Det är även till fördel att känna att studierna är till nytta – inte enbart via betygspoängen. Om man däremot upplever att man tvingas avstå från sådant som är viktigt för en själv på grund av studierna kan studiemotivationen bli lidande.

Det är sannolikt att man hittar sin egen utbildning bland ämnen som man är intresserad av. Om ens intressen ändå ändrar längs vägen kan man också komma in till universitetet genom inträdesprov eller den öppna universitetsleden.

Källor:
Eccles, J. S., & Wigfield, A. (1995). In the mind of the actor: The structure of adolescents’ achievement task values and expectancy-related beliefs. Personality and social psychology bulletin, 21(3), 215–225.
Viljaranta, J. (2017). Odotusarvoteoria-odotusten ja arvostusten vaikutus oppimismotivaatioon. I verket Salmela-Aro, K. & Nurmi, J.-E. (red.) Mikä meitä liikuttaa – motivaatiopsykologian perusteet. Juva: Bookwell Digital.
Viljaranta, J., & Tuominen, H. (2018). Oppiaineiden arvostukset: tärkeää, hyödyllistä, kiinnostavaa vai kuormittavaa. I verket Salmela-Aro, K. (red.) Motivaatio ja oppiminen (s. 101–119). Jyväskylä: PS-kustannus.
Viljaranta, J., Nurmi, J. E., Aunola, K., & Salmela‐Aro, K. (2009). The Role of Task Values in Adolescents’ Educational Tracks: A Person‐Oriented Approach. Journal of Research on Adolescence, 19(4), 786–798.

Jaa:

Lisää ajankohtaisia asioita

 | In English, På Svenska, Uutisjutut

Unifin toimisto sulkeutuu kesälomien ajaksi / Unifis sekretariat börjar sitt sommarlov / Unifi’s secretariat will be out of office

Unifin toimisto hiljenee, kun sihteeristö jää kesälomalle. Palailemme tavanomaisten tehtäviemme ääreen jälleen 3.8. alkaen. Kiireelliset sähköpostit kannattaa lähettää yleiseen osoitteeseemme unifi(at)unifi.fi,...

 | Uutisjutut

Unifin syksyinen kestävyys- ja vastuullisuusseminaari kokoaa yliopistot yhteen kestävän kehityksen edistämisessä

Unifi järjestää 25.9.2020 yliopistoyhteisölle kestävyys- ja vastuullisuusseminaarin, jonka teemoina ovat kestävän kehityksen rooli koulutuksessa sekä yliopistojen hiilijalanjälki ja sen pienentäminen. Seminaarin...

 | Uutisjutut

Tutkitun tiedon tuella maailman parasta koulutusta! – Unifin viestit hallitukselle koulutuspoliittisen selonteon valmisteluun

Tutkimuksella ja koulutuksella on keskeinen rooli Suomen menestyksen turvaamisessa. Yhteiskunnalla on lähivuosina edessään useita haasteita: väestönmuutos, ilmaston lämpeneminen, työn murros, tasa-arvoa...