För Åbo Akademis rektor Mikko Hupa är den här sommaren speciell – den kommer nämligen att vara hans sista sommar som rektor. Hupas mandatperiod tar slut i augusti, och just nu finns det en mängd olika känslor och tankar i rektors huvud. När han tittar tillbaka på de sista fyra åren, har det hänt en hel del.
– Stora, mest trevliga saker, men det har också varit en ganska krävande period, konstaterar Hupa.
Då han började sin mandatperiod 2015, visste han inte vilka överraskningar framtiden skulle föra med sig. Den största av dem var den stora förändringen gällande universitetens ekonomiska situation; finansieringen minskade och tiderna blev tuffa. Rektor var tvungen att sätta fokus på de ekonomiska förutsättningarna mycket mer än han hade väntat sig.
– Men det var egentligen den enda större överraskningen.
Under mandatperioden hände det också en hel del bra saker.
– Kanske det bästa har varit att uppleva det smidiga samarbetet mellan universiteten. Samarbetet överhuvudtaget har blivit lättare. Någonting har hänt som gjort att universiteten börjat hitta varandra på ett nytt sätt, funderar Hupa.
Kanske hade det att göra med att man märkte att vi har en hel del gemensamma utmaningar, säger han. Det fanns också ett tryck att profilera sig och hitta sin plats i hela universitetssystemet. Det har lett till att man är mera intresserad av grannarna.
– Jag tycker att det är jättepositivt på alla sätt. Dessutom befrämjar det profileringen. Om man kommunicerar, vet man bättre vad de andra gör och då kan man också söka sina egna styrkor.
Universiteten är på en bra kurs gällande internationaliseringen
För Åbo som region har de sista åren varit en utmärkt period. Enligt Hupa har de två lokala universiteten gjort en massa gemensamma saker som till exempel gemensamma forskningsprofilområden inom havsforskning samt inom läkemedelsutveckling och diagnostik.
– Det har varit verkligen skojigt, säger Hupa.
När han började sin mandatperiod i Åbo Akademi hade universitetet nyligen genomgått en stor omorganisering. Tidigare byggde universitetet på tolv enheter, men nu har man övergått till fyra större fakulteter. Hupa tycker att det har fungerat riktigt bra.
Såsom i alla stora organisationer, har man också märkt att intern kommunikation är mycket viktig. Det har Åbo Akademi utvecklat under de senaste åren. Förstås är det utmanande då enheter blir större.
– Jag tror att den allmänna attityden, öppenheten och transparensen har blivit bättre, konstaterar Hupa.
Öppenhet kommer att bli ännu viktigare i framtiden, anser han – vid universiteten men också i hela samhället.
– Folk vill inte jobba på ett ställe där de inte vet vad det handlar om.
En annan sak som Hupa är glad över är internationaliseringen. Han anser att universiteten just nu är på en bra kurs och att utvecklingen kommer att vara positiv under de kommande åren. Men vill man locka de bästa talangerna till Finland räcker det inte med enbart marknadsföring. Det är de duktiga individerna som spelar en stor roll.
– Man kan inte sälja ett universitet med att enbart säga: kom till oss. Man bör säga att kom till oss och studera molekylbiologi då får ni jobba med dessa framstående forskare hos oss som ni alla känner till.
En sak som Hupa är mycket glad över är de så kallade ”tenure track” -professorerna. I Åbo Akademi är hälften av dem internationella, vilket betyder att internationaliseringen befrämjas. Dessutom öppnar de här nya professurerna också nya möjligheter för yngre forskare. Det här syns också på söktrycket: om det tidigare fanns fem eller sex sökande till en professur, kan antalet sökande tack vare tenure track vara 60-70 från olika delar av världen.
– Vi har kunnat göra fina nyrekryteringar på det här sättet. Det är en sorts revolution i sättet att anställa akademisk personal.
Kritiskt tänkande behövs
Men hur ser universitetens framtid ut i allmänhet? De senaste åren har varit tuffa. Den förra regeringen visade ingen tydlig uppskattning universitetens värde, men förhoppningsvis kommer den nya regeringen att ha en mera universitetsvänlig attityd.
– Om man märker att det finns personer som förstår och uppskattar så är det genast lättare att kommunicera.
Hupa hoppas också att den nya regeringsperioden inte kommer att medföra onödig ’micro-management’.
– Jag tycker att ministeriet kunde ta ett steg tillbaka och titta på verksamheten lite längre ifrån och lita på det att saker och ting fungerar.
Början har varit lovande – universitetens basfinansiering skall tryggas och indexjusteringen återföras.
Hupa tror att universitetens betydelse kommer att öka i framtiden eftersom informationsklimatet har blivit krävande och självständigt, kritiskt tänkande blir alltmer viktigt.
– Vi ska utbilda kritiskt tänkande individer. Om man lyckas med det så lyckas man med resten. Men missar man det, så blir det ingenting av någonting.
Det här har att göra med hur Hupa ser på universitetens roll i allmänhet. Han anser att man inte enbart borde se universiteten som instanser som måste bevisa sin effektivitet genom indikatorer eller genom att lösa globala problem. Det allra viktigaste är ju universitetens ursprungliga uppgift: utbilda individer och göra bra vetenskap.
– Jag tycker att universiteten gör sitt viktiga uppdrag i samhället genom att göra sitt normala arbete, konstaterar Hupa.
Lugna morgnar väntar
Hupa anser att Åbo Akademis framtid ser mycket positiv ut med Moira von Wright som ny rektor. Universitetet ska bli mer internationellt och öppet.
Under sina år som rektor har Hupa upplevt att Akademins studenter och personal verkar vara extra engagerade i sitt universitet. Vad än händer i universitetet väcker livliga reaktioner och känslor.
– Det tycker jag är jättesympatiskt och hoppas att det fortsätter.
Han hoppas också att Unifi kommer att ha en stor roll under de kommande åren. För Hupa personligen har Unifi varit en viktig kollegial stödgrupp.
– Det var en liten positiv överraskning att det finns så mycket gemensamt man kan diskutera och också göra med kollegerna.
Men nu finns det inga rektorsmöten i kalendern. Vad ska han göra i augusti?
– Jag tror att jag åtminstone en tid är glad över att få läsa morgontidningarna i lugn och ro.
Efter det ska han vara professor vid Åbo Akademi med ett års forskarledighet. Sedan får tiden visa.
Kanske kommer det också att kännas lite vemodigt att en fin period i livet är över?
– Utan vidare, utan vidare, säger Hupa.
En av de bästa sakerna i hans jobb har varit träffarna med doktorandena före deras disputation – de bokar alla tid med rektorn för att räcka över sin färska avhandling och berätta om sin forskning.
– Doktoranderna är ju så adrenalinladdade inför disputationen och berättar ivrigt om sitt arbete, det är fantastiskt.
Vid senaste träffen med tre doktorander hörde han om in-situ mätning av musens hjärnreaktioner, om demokratiutvecklingen i Kina och om materialproblem vid processer som omvandlar biomassor till energi. Diskussionen med de tre doktoranderna blev livlig och högintressant.
– Vi utdimitterar sjuttio doktorer per år så jag hinner träffa nästan alla. Det har varit en stor glädje, säger Hupa.
Mikko Hupa
Född 1952 i Helsingfors
Utbildning: Teknologie doktorsexamen vid Åbo Akademi 1980
Forskat bland annat om kemitekniska frågor i industriella högtemperaturprocesser
Jobbat som professor i förbränningskemi och i oorganisk kemi. Valdes till Åbo Akademis andra prorektor 2012.
Åbo Akademis rektor sedan 2015
Speciella intressen: Tennis, piano, Ålands skärgård
Det bästa i rektors arbete: Få arbeta med engagerade, kloka människor
Text och bild: Anna Humalamäki